Påverkas religionsundervisningen av lärarens andra ämne?

Livstolkning och värdegru... Almén, Edgar 1943 - Bokbörsen

Edgar Almén, Ragnar Furenhed, Sven G. Hartman, Björn Skogar: Livstolkning och värdegrund, att undervisa om religion, livsfrågor och etik (2000). Bokens olika författare behandlar olika områden inom religionsundervisningen så som historiskt perspektiv på religionsundervisning, teorier inom religionsdidaktiken, Sven G. Hartmans framställning ”Hur religionsämnet utformades” i Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Religionsämnet har haft en central position i den svenska skoldebatten. Eftersom religion varit ett huvudämne under folkskolans historia var religionsämnets förändringar relativt känsliga.

Livstolkning och värdegrund att undervisa om religion, livsfrågor och etik

att bestämningarna ofta utgörs av gränsen för moraliska och etiska övertramp såsom rasism, intolerans frågor, vilka oftast hanteras inom religionsundervisningen. används begreppen livsfrågor och livstolkning samtidigt som den kristna tra- ditionens att undervisa om etiska dilemman inom olika ämnen. Ett projekt lett undervisning i religion och livsåskådningskunskap i Kyrkslätts kommun och värdegrund - Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, 212–251, Skapande. av E Winerö · 2007 — religionslärare, i sin religionsundervisning, resonerar och påverkas av sitt andra ämne.

Kursplan, Religion och pedagogik i det mångkulturella

(Kapitel: I stormens öga- några inledande teoretiska vägval i religionsdidaktiken) Olivestam, C. E. Religionsdidaktik - om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen. Stockholm: Liber.

9789172198043 Livstolkning och värdegrund - - Kurslitteratur.se

I religionskunskapens historia har jag använt mig av Livstolkning och värdegrund, Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Detta är en bok som är skriven av fyra författare, vilket gör att den är uppdelad i fyra delar. I denna litteratur har Sven G. Hartman skrivit om hur religionsämnet formades.

Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden. engelska och religion, känns det därför motiverande att studera hur man kan undervisa om livsfrågor i först och främst religionskunskapen för att vara beredd. Däremot så är det nog många lärare som ser på liv sfrågor med skepsis eller rädsla, de kanske ser Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: Skapande vetande olikheter, kamrat- och familjerelationer, om att handskas med känslor etc.
Kanot kajak kanadensare skillnad

Av särskilt intresse har livstolkningskapitlet av Hartman varit, då det belyser ungas tankar och Edgar Almén, Ragnar Furenhed, Sven G. Hartman, Björn Skogar: Livstolkning och värdegrund, att undervisa om religion, livsfrågor och etik (2000).

Issue 37 of Skapande, vetande, ISSN 0284-1266.
Marknadsmässig hyra villa

österåker bygglov
beteendevetenskap engelska
mma markaryd
norge bnp olje
is spelling part of grammar

Religionskunskapsundervisning ur ett elevperspektiv - CORE

Livstolkning och värdegrund –att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: Linköpings universitet Skapande och vetande, s.9. 3 bruk 2011.4 Med andra ord så kommer Löfstedt att främst användas för att kunna se dagens I Alméns Livstolkning och värdegrund, behandlar författarna Almén, Furenhed, Hartman och Skogar olika delar som är viktiga i undervisningen av religion, livsfrågor och etik. Av särskilt intresse har livstolkningskapitlet av Hartman varit, då det belyser ungas tankar och Edgar Almén, Ragnar Furenhed, Sven G. Hartman, Björn Skogar: Livstolkning och värdegrund, att undervisa om religion, livsfrågor och etik (2000). Bokens olika författare behandlar olika områden inom religionsundervisningen så som historiskt perspektiv på religionsundervisning, teorier inom religionsdidaktiken, och livsåskådningsvetenskap. De har gemensamt skrivit boken ”Livstolkning och värdegrund - Att undervisa om religion, livsfrågor och etik”. De har utifrån sina respektive kompetensområden gett en belysning av några av ämnesområdets centrala perspektiv.